Jag är så jävla trött på allt!

För det första: Jag är trött!!! För det andra: Jag är irriterad på allt och ingenting!!! För det tredje är jag rastlös!!! För det fjärde vet jag inte vad jag gör och vart mina dagar tar vägen. Det skrämmer mig hur fort åren bara rinner förbi medan jag bara tittar på. Det kanske är en begynnande 40-årskris... Fast ålder har jag aldrig brytt mig särskilt mycket om. Det är knappt jag vet hur gammal jag är, utan jag måste tänka efter först om någon frågar. Jag vet ju att jag är född 1970, och såpass klar i huvudet är jag att jag fortfarande kan räkna ut hur gammal jag är bara jag vet året. Men det är ju att komma ihåg det också när allt går så jävla snabbt. Jag har suttit anhållen hos snuten några gånger, och där går tiden verkligen sakta. Jag kanske kan kolla om det finns någon härligt piss och spystinkande cell ledig. Bara så jag får känna att tiden och dagarna kan gå sakta