Livet går vidare...

Här sitter jag nu och funderar över vad jag har för alternativ då det gäller min sida hos Passagen. Det känns faktiskt löjligt att reagera så kraftigt på en så´n liten, obetydlig, värdslig skitsak. Nu står det här nedanför med röd text att det inte gick att kontakta Blogger.com. Ja, jag åker väl snart ut genom bakdörren här med. Fast det som hände förut var ju faktiskt mitt eget fel. Men det var min andra stora besvikelse idag. Tidigare berättade jag ju att min SAOL (Svenska Akademins Ordlista) hade fått ben och dragit iväg någon annanstans. I morse upptäckte jag att en till bok saknas; Sveriges Rikes Lagbok 1902. Det kanske låter som en bagatell det med, men jag saknar den. Det var roligt att bläddra lite i den ibland och se vad som förändrats sedan dess. En gång var jag tillsammans med en psykopat. Han gjorde mycket sjuka och konstiga saker, och att förstöra, ge bort eller gömma saker han visste att jag värdesatte, det var en av de sakerna. Han kunde t.ex plocka bort de foton jag hade i min plånbok och sedan inte låtsas om att han vet någonting om det. Korten var på mina barn, och eftersom jag träffade dem sällan under den här perioden så var de värda mer än guld för mig - och det visste han! På kvällen när vi lagt oss hände det att jag grät mig till sömns för att jag saknade dem så. Då var han alltid jättesnäll och tröstade mig och torkade tårarna. Andra saker han gjorde var att ge bort cd-skivor han visste att jag tyckte om och hade minnen till. Han förstörde för mig varje gång jag lyckats få ett nytt jobb. Ibland kom han till jobbet och skämde ut mig till den grad att jag inte klarade att gå tillbaka igen. Jag bara försvann! Ibland tog han bort någon grej i motorn på bilen så att jag inte kunde åka någonstans. Eller också smög han ut och tog bilen och drog iväg strax innan jag skulle åka. Men emellan de där totalt helknäppa tillfällena så var han min drömman! Men nog om det. Nu är han ute ur mitt liv sedan länge, och är inte välkommen tillbaka! Idag är jag gift och har inte sett några direkta psykopatdrag hos min man, men man vet ju aldrig. Nu förtiden verkar ingenting vara omöjligt... Jävlar vad det händer tragedier och sjuka grejer överallt och hela tiden. Måste ta en kaffepaus... Och en cigarett... Usch, jag borde verkligen sluta! Kommer nog tillbaka senare!